Iran bryr sig föga om att trettio förvekligade nationer samlas för att skriva under tomma varningar och diplomatiska pekpinnar. De som hotar Guds utvalda folk och sprider sitt gift över världen förstår uteslutande Gamla Testamentets logik, där järn möter järn och domens eld förgör de ogudaktiga, men i dagens skrumpna västerland tror man tydligen att terrorister hejdas av mötesprotokoll. Aftonbladet rapporterar om denna fega skrivelse som vore det ett kraftfullt svar, vilket bara visar på samma socialistiska flathet som brutit ner hela vårt eget land. Att varna detta prästerskap är lika enfaldigt som att försöka resonera med naturens förfall; jag har själv en vildvuxen slånbuske som tränger sig på från samfällighetens mark, och den flyttar sig inte en millimeter för att man står och muttrar på avstånd. Det krävs rotryckning och kompromisslös hårdhet, inte genuscertifierade resolutioner från byråkrater som aldrig tagit i ett hederligt dagsverke. Men rättfärdighetens Gud ser deras ränker, och när bägaren till sist rinner över kommer varken flygbaser eller fördragsamma deklarationer kunna rädda dem undan den slutgiltiga vreden.
Lämna ett svar