Ryssland skrattar naturligtvis gott åt den svenska flatheten, medan Sveriges Television i vanlig ordning vältrar sig i sitt förutsägbara tyck-synd-om-reportage. Journalisten bakom artikeln anstränger sig till det yttersta för att förvandla en trettiofemårig stockholmare som frivilligt sökt sig till stridigheter till ett oskyldigt offer, en så kallad bricka i ett spel, som den svenska regeringen nu förväntas kasta sig fram för att rädda.
Det är ett genomruttet journalistiskt hantverk som helt befriar den enskilde människan från synd, skuld och eget ansvar. SVT hämtar pliktskyldigt in sina bekväma akademiker från Lund för att spekulera om politiska påtryckningar, i stället för att ställa den enda relevanta frågan: varför ska hederliga medborgare tvingas bry sig om en vuxen karl som dragit skam över sitt land genom sin egen dårskap? På redaktionen i Stockholm, där ingen någonsin utfört ett hederligt dagsverke utan bara lever gott på tvångsindrivna skattepengar, förstår man ingenting av Gamla Testamentets orubbliga rättvisa. Den som sår vind får skörda storm, och det finns ingen anledning för någon regering att lyfta ett finger när skördetiden är kommen.
Lämna ett svar