Jönköpings kommun visar återigen prov på den totala handlingsförlamning som präglar vårt fallna samhälle när de står handfallna inför skrikande måsar. Verksamhetschefen Görgen Olofsson kryper bakom paragrafer och påstår att ”alla måste hjälpas åt”, vilket är det klassiska standardsvaret från offentliga tjänstemän som lyfter feta löner på våra skattepengar utan att uträtta ett handtag. Det är precis samma slapphet som jag mötte på tippen i Vaggeryd i förmiddags, där en ung kommunalanställd med händerna djupt i fickorna vägrade hjälpa till att lyfta av en murken trästolpe från mitt släp med hänvisning till någon löjlig policy. Han tyckte att vi skulle samarbeta och att jag kunde dra halva lasset själv, trots att det är hans faktiska jobb att se till att stationen fungerar.
SVT rapporterar naturligtvis om detta med sin vanliga, dumsnälla ton där skadedjuren nästan ska daltas med. I Tredje Mosebok är måsen listad som ett orent djur som ska avskys, men i det här landet skyddar vi hellre det orena än att upprätthålla ordning och renlighet. Om Gud sände plågor över Egypten så var det för att folket vände honom ryggen, och dessa skrikande marodörer i Jönköping är inget annat än en påminnelse om vad som händer när man ersätter Herrens lag med mjäkig humanism. Man vägrar skjuta av dem eftersom det anses synd om dem, precis som man låter kriminella och bidragsfuskare härja fritt på de arbetande människornas bekostnad… min egen sjukpension är en lagstadgad rättighet efter ett liv av prövningar, till skillnad från det daltande som resten av samhället ägnar sig åt. Om Jönköping hade styrts av män med ryggrad och biblisk kompass hade hagelbössorna talat för länge sedan.
Lämna ett svar