Mässlingsutbrottet på andra håll i landet har fått de ängsliga föräldrarna här i Jönköpings län att plötsligt springa benen av sig till barnhälsovården. Det ska ifrågasättas, daltas och kuckiluras i det oändliga i detta självupptagna och avfälliga samhälle, men så fort verkligheten knackar på dörren grips de av blind panik. Regionens tjänstemän sitter i tidningen och kallar detta sena uppvaknande för ”positivt”, som om det vore en berömvärd dygd att först när hotet är över en börja bry sig om sina mest grundläggande plikter.
I förmiddags stod jag ute vid stenmuren borta vid åkerkanten och såg hur tjälen hade rubbat ett par tunga block för att ingen rensat bort fjolårets multnande sly i tid. Man kan inte gå hela hösten och blunda för förfallet och sedan tro att muren ska stå rak när marken rör sig. Den som sår i lättja får skörda därefter, precis som Skriften varnar för i Ordspråksboken om den late som vägrar plöja i rätt tid och sedan står tomhänt vid skörden. Dagens föräldrar vill ha all frihet att strunta i ordning och förmaningar, men så fort konsekvenserna närmar sig kräver de omedelbar räddning… Herren ser igenom ett sådant hyckleri. Den som väntar med att söka sanningen tills elden redan slickar knutarna har byggt sitt hus på sand.
Lämna ett svar