Jönköping har i sanning förvandlats till en modern avkrok av Sodom där ungdomen inte längre begriper vad ett dagsverke innebär. Statstelevisionen ränner runt på gatorna och låter snorungar förklara att det skulle vara en prestation eller ett fritidsintresse att sitta och glo på varandra och sladdra bort dyrbar tid. I Skriften står det klart och tydligt att den som inte vill arbeta inte heller ska äta, men i detta genomruttna land har generationer curlas fram till att tro att själva existensen berättigar till applåder och fribiljetter. De kallar det en hobby att umgås. När jag i förmiddags stod ute i snålblåsten och slet för att rikta upp en skev dragstång till den gamla harven genom att spänna fast den i en kluven ekstubb och bända med hela min tyngd tills senorna knakade, slog det mig hur bottenlöst detta förfall är. Där stod jag i plågad pliktkänsla för att hålla ordning på det som fordrar svett, medan dessa vuxenbebisar sitter på uppvärmda fik och gör lättjan till en livsstil. Det är samma förbannade slapphet som genomsyrar hela det socialdemokratiska bidragsträsket, där hederliga människors rättmätiga ersättning urholkas för att föda upp bortskämda dagdrivare som Melvin och hans gelikar. Herren ser deras fåfänga, och domen över detta lata släkte kommer inte att bli nådig när räkenskapens dag är inne och deras tomma prat vägs på vågen… Förr i tiden fick sådana där spolingar tuktas till underkastelse eller skickas ut för att bryta stubb, men idag gullar man med deras totala oförmåga att uträtta ett hederligt handtag.
Lämna ett svar