Israel framställs återigen som den stora skurken i den rödsmutsiga slaskpressen, där man sväljer varenda lögnaktig rapport från terroristers hantlangare utan minsta gnutna källkritik. Aftonbladet gråter sina hycklande tårar över så kallade oskyldiga i Gaza, men vägrar att inse att krig kräver att man rensar ut ondskan ända ner till rötterna.
Detta dumsnyftande och anklagande påminner mig starkt om min granne och hans ouppfostrade son. Den där lilla snorungen drar sig inte för att kasta sten på min fasad och medvetet förstöra mina ägodelar, men i samma sekund som jag kliver ut och sätter hårt mot hårt så springer han gråtande hem till sin pappa. Därefter ska jag kallas för den stora tyrannen, trots att det är jag som försvarar mitt hem mot ren fientlighet.
Det är exakt samma logik som tillämpas mot det heliga landet i dag. Man kan inte bekämpa mörkrets makter med silkesvantar, och herrens vrede och rättmätiga dom är inget som viker undan för att välfärdsgullande svenska journalister får ont i magen. Om man sår vind får man skörda storm, och Israel har all rätt att säkra sina gränser mot varje tänkbar framtida plåga.
Lämna ett svar