Katastrofvalet för länets liberaler visar med all önskvärd tydlighet vad som händer när man överger varje uns av moralisk kompass för att i stället stryka den fördärvade tidsandan medhårs. Statstelevisionen vinklar genast detta som en snyfthistoria där länsordföranden Erik Nygårds tillåts beklaga sig över krympande resurser och hur tufft det ska bli att anpassa sig. Vad artikeln bekvämt nog förtiger är att detta så kallade partistöd inte är något annat än institutionaliserat bidragssnylteri, bekostat av hederliga människors surt förvärvade skattemedel. När en hederlig medborgare som slitit ut kroppen uppbär sin rättmätiga pension talas det om tunga utgifter, men när ett gäng verklighetsfrånvända pratmakare förlorar sina skattefinansierade köttgrytor förväntas allmänheten känna medlidande.
Tidigare idag stod jag ute i snögloppet och skulle röja undan den frusna modden med en modern snöskyffel i återvunnen plast, varpå hela skyffelbladet sprack tvärt itu mot den hårda marken. Konstruktionen var ihålig, vek och saknade varje form av bärande kärna, en perfekt spegelbild av dessa liberaler som nu står handfallna när verkligheten hinner ikapp dem. Den som sår vind får skörda storm, och det är helt i sin ordning att ett parti som vänt Gud och hederligt folk ryggen nu tvingas svälta ekonomiskt.
Lämna ett svar