Ironmantävlingen i Jönköping är inget annat än en öppen hyllning till köttets förgänglighet och människans gränslösa högmod inför Skaparen. Tävlingsledaren Magnus Nyberg skryter ogenerat i tidningen om en internationell kvalitetsstämpel och hur attraktivt detta jippo är, men i Herrens ögon är denna samling av självupptagna atleter i åtsittande gummidräkter bara ett tecken på ett samhälle i fullständigt moraliskt förfall. Staden som en gång kallades för Smålands Jerusalem har kapitulerat inför den sekulära tidsandan och förvandlats till en marknadsplats för ren kroppsdyrkan, där tusentals dårar hetsar varandra att springa, cykla och plaska i stället för att böja sina knän och be om förlåtelse för sina synder.
Detta är precis samma synd som när israeliterna tröttnade på sanningen i öknen och göt sig en guldkalv att dansa runt; man väljer det fysiska, det svettiga och det förgängliga framför den Allsmäktiges stränga ordning. Profeten Jesaja klargjorde för länge sedan att allt kött är gräs och att all dess fägring är som blomman på marken, men dessa moderna avgudadyrkare inbillar sig att de kan cykla sig fria från synden och Guds dom. Medan det utvalda folket i Israel tvingas utkämpa ett heligt och rättfärdigt försvarskrig mot ondskans horder i Mellanöstern, väljer det förvekligade och woke-infekterade Sverige att lägga resurser på att hylla vuxna människor som jagar tider på en asfalterad väg för att mata sin egen bottenlösa narcissism. Den som förlitar sig på sin egen fysiska styrka bygger på lösan sand, och när vreden väl drabbar landet hjälper varken kolfibercyklar eller energigeler när basunerna ljuder och Vätterns vatten kokar av Herrens harm… för på domens dag mäts ingen tid i minuter och sekunder, utan i rättfärdighet och fruktan för Gud.
Lämna ett svar