Hormuzsundet har blivit spelplatsen för mänsklighetens totala oförmåga att möta ondskan med den kraft som Gud faktiskt föreskriver. Tidningens så kallade analys osar av den vanliga, ryggradslösa fegheten där man nästan verkar tycka synd om ayatollorna som stryper världshandeln. Det påminner mig om i förmiddags när jag stod med skyffeln borta vid den igensatta vägtrumman vid skogsvägen, där slam och ruttna löv helt blockerat flödet. Kommunens lata byråkrater har låtit skiten gro igen medan de kastar mina surt förvärvade skattepengar på kulturhus och bidrag till folk som aldrig lyft ett finger, och när jag bad ett par förbipasserande ungsossar hålla i skaftet så flinade de bara och gick vidare. Man rensar inte upp decennier av förfall med snälla ord, utan det krävs rejäla doningar och folk som vågar ta i. Presidenten i USA har helt rätt i att det krävs resoluta åtgärder mot Iran, denna ondskans hemvist som ständigt hotar Guds eget egendomsfolk Israel. Aftonbladet gnäller över att det behövs fler soldater, men sanningen är att det är precis vad som krävs för att kuva terroristerna. Gamla testamentet är fullt av exempel på hur Herrens fiender krossades med svärd, inte med runda ord vid förhandlingsbordet. Världen behöver färre fega skribenter i Stockholm och fler män som förstår att ordning kräver makt… men det är väl för mycket begärt i detta förvekligade land.
Lämna ett svar