Kyrkan i Hovslätt öppnar sina dörrar för att möta otrygghet efter ännu en skottlossning, och hela spektaklet visar precis hur ryggradslöst det här landet har blivit. En så kallad säkerhetssamordnare från Jönköpings kommun står i statstelevisionen och pratar om att våldet kommer nära, som om det vore ett plötsligt oväder och inte frukten av decennier av socialistiskt haveri och gudlöshet. Man sätter på kaffehurran och delar ut servetter när det som egentligen krävs är Gamla testamentets obönhörliga rättvisa och stenhårda straff för de ogudaktiga som bär vapen på våra gator. Mina skattepengar, som borde gå till hederliga människors lagstadgade pensioner, slösas bort på kommunala samtalsterapeuter och fluffiga floskler medan buset tar över mer och mer.
I morse stod jag ute och försökte bända upp locket på en gammal ärvd mjölkkruka av aluminium som ärgat ihop i vätan. Hur mycket jag än lirkade och strök med fingrarna över kanten satt metallen bom fast, och när jag tog i slant jag och slog upp ett blödande jack i handflatan mot den vassa falsen. Det hjälper inte att stryka medhårs på material som ätits upp av ärg och smuts inifrån, det måste hanteras med hårda verktyg och råstyrka om det alls ska gå att rubba. Samma sak är det med det här förfallna samhället. Att tro att man kan bota gängvåld och ondska genom att sitta i en kyrkbänk och prata om sina känslor är ett rent hån mot alla oss som fortfarande vet skillnad på rätt och fel. Våldet kommer inte bara nära, det är här för att landet har vänt Herren ryggen och ingen kommunal samordnare i världen kan fika bort den förbannelsen… Förr eller senare kommer domen över er alla.
Lämna ett svar