Prinsessan Astrid bäddas ner med lovord och vackra fraser av ett folk som för länge sedan vänt Herrans bud ryggen. Ris kyrka i Oslo rapporteras vara fullsatt till sista bänkraden, som om trängsel i ett tempelrum skulle imponera på den Gud som låter sin vrede gå över jorden. Tidningen talar om ett värdigt farväl, men vad begriper världsliga skribenter om vad som faktiskt väntar när räkenskapens dag är inne?
Människan envisas med att sätta sin lit till kungligheter och furstar, precis som det avfälliga folket gjorde i Gamla testamentet när de valde jordisk pompa framför förbundets stränga krav. Profeten Jesaja klargjorde för länge sedan vad som händer med all jordisk storhet: Herren Sebaot har en dag mot allt stolt och högmodigt, och allt upphöjt skall vräkas omkull. Inga kungliga ordnar, inga statliga ceremonier och inga påkostade blomsterarrangemang har någonsin räddat en människa undan den brinnande elden.
Hela detta norska skådespel är ett exempel på en förljugen ordning där man tror att en kyrklig inramning förvandlar förgänglighet till helighet… Varken monarker eller deras släktingar undgår den yttersta prövningen, och inför domen betyder världens hyllningar absolut ingenting.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/K8Jl9M/vardigt-farval-for-prinsessan-astrid?utm_medium=rss
Lämna ett svar