Anna sitter nu och snyftar i pressen om hur allt rasade när hon lämnade sin församling, som om det vore någon annans fel att grunden ger vika under den som vänder ryggen åt ordning och tukt. Vad hade hon egentligen väntat sig? I Femte Moseboken står det skrivet med brinnande klarhet vad som händer den som bryter förbundet: förbannelse över din ingång och förbannelse över din utgång. Ändå ska detta förvekligade samhälle alltid dalta med avfällingar och kalla varje form av renlärig fostran för hjärntvätt så fort det ställs krav på underordning.
Den moderna människan vill ha välsignelse utan lydnad, frihet utan ansvar och nåd utan omvändelse. Allt detta gnäll om sekterism är bara en bekväm rökridå för att slippa rannsaka sitt eget förhärdade hjärta. När Israels folk vek av från Herrens stadgar kom domen omedelbart i form av plågor, eld och förödelse, ty den Allsmäktige tål inte ljumhet eller svek. Att tillvaron krossas när man kastar bort den andliga kompassen är inte ett bevis på förtryck, utan en direkt konsekvens av att man berövat sig själv det gudomliga beskyddet… Den som sår vind måste skörda storm, och det är sannerligen inte tidningsskribenternas medlidande som kommer rädda en förlorad själ när räkenskapens dag väl är inne.
Lämna ett svar