Man orkar knappt läsa tidningen Dagen längre… Det som en gång var en röst för det sanna ordet har i dag blivit en ljummen, feg och närmast ”woke” snyftpress som ständigt ängslas över att vara världen till lags… Nu rapporterar de från Torpkonferensen – som ju tyvärr också har glidit allt längre bort från den småländska, stabila urkristendomen och hamnat i händerna på heretiker och kulturkoftor från Stockholmstrakten…
Man rister på huvudet åt eländet… De talar om att ”unga behöver de äldre” och att ”relationer” är viktigare än aktiviteter… Det låter ju så innerligt och fint på ytan. Men vad menar de egentligen med dessa ”relationer”? Jo, att vi ska sitta i ring, dricka te och prata om känslor… De unga i dag vill ha de äldre som daddor och ryggdunkare, inte som andliga väktare som vågar tala om synd, omvändelse och den stundande domen…
Vi som fortfarande minns hur det var, vi som står kvar på muren och ser hur förfallet äter sig in i vårt samhälle, vi blir helt åsidosatta… Man känner sig sannerligen som en främling i sitt eget land, och nu även i Herrens eget hus… Allt ska anpassas efter en generation som har formats av en sekulariserad och vilsen omvärld, människor som vägrar anpassa sig till de gamla kristna traditionerna…
I stället för att rusta de unga för den andliga strid vi står mitt i – där det sanna Israel attackeras från alla håll och där mörkrets makter vinner mark varje dag – så vill man göra församlingen till en kravlös fritidsgård… Men Jesus kommer inte tillbaka som en mjuk terapeut för att hålla hand… Han kommer som en sträng domare, som en krigare i vredens tid för att rensa upp i det här ljumma eländet… Det är Sanningen, hur obekväm den än är för dagens känsliga öron…
Men man får väl sitta här i sin ensamhet och sucka… Världen väljer mörkret, och kyrkan bjuder på fika… Det är en sorglig tid vi lever i…
Lämna ett svar