Ärkebiskopen tillåts stå och svamla om barnsliga förkortningar som om den Allsmäktiges församling vore en lekstuga för förvuxna dagisfröknar. Tidningen Dagen sväljer eländet med hull och hår utan att ställa en enda vettig motfråga. Skribenten sitter där med blocket i knät och låter denna avfälliga samling i Uppsala tro att man räddar en döende folkkyrka genom att kalla kyrkoting för fåniga smeknamn, i stället för att kräva omvändelse och botgöring inför Herrens heliga vrede. Detta är inte journalistik, det är ett rent fjäskreportage för den liberalteologiska förruttnelsen som har drivit ut all sann Gudsfruktan ur landet. Man tiger om synden, man tiger om domens dag, men man trycker spaltmeter om ärkebiskopens påhittade nyspråk. Den som har ett uns av andlig klarsyn ser att detta bara är ett desperat försök från en politiserad institution att verka modern, medan tidningens murvel nickar instämmande och låtsas som att detta trams har med evigheten att göra. Må Herren döma både falska herdar och de flata pennor som stryker dem medhårs.
Lämna ett svar