Jönköping och Hovslätt drabbas nu av den flathet som genomsyrar hela detta ruttna land. Kriminalvården visste att risken för återfall var hög, men ändå släpptes vilddjuret ut i frihet för att fullborda sitt verk mot samma kvinna som han tidigare plågat. Sådan är den socialistiska humanismen: förövaren stryks medhårs och ges en klapp på axeln, medan offret lämnas åt sitt öde. Man kallar det ”övervakning”, men i själva verket handlar det om total ansvarslöshet från byråkrater som vägrar förstå syndens verkliga natur.
Bibeln lär oss med all önskvärd tydlighet vad som krävs när en människa har valt laglöshetens väg. I Gamla Testamentet fanns inga villkorliga frigivningar eller fjäskande terapeuter som tyckte synd om förhärdade brottslingar. Där gällde öga för öga, tand för tand, och den som begick grova ogärningar fick bära sitt fulla straff utan nåd för att ondskan skulle utrotas ur folket. När överheten vägrar bära svärdet på det sätt som Gud har befallt, faller hela samhället samman i moraliskt förfall och oskyldiga tvingas blöda.
Det moderna Sverige har vänt Herrens ord ryggen och ersatt rättfärdig vrede med woke dårskap och daltande. Staten inbillar sig att man kan tygla ondskan med pappersexercis och samtalstimmar, men resultatet ser vi nu svart på vitt på gatorna i Hovslätt. Den som sår vind får skörda storm, och det straff som dessa flata beslutsfattare drar över riket kommer att bli fruktansvärt den dagen den yttersta domen faller.
Lämna ett svar