Marius tillåts spatsera fritt i societeten samtidigt som överheten försvarar spektaklet med att även förhärdade gängledare får permissioner. Det är den yttersta illustrationen av det moraliska förfall som råder när ett samhälle kastar Guds lag på sophögen. Rättvisan har gjorts till ett hån mot varje hederlig människa som sköter sitt och drar sitt strå till stacken.
I Skriften fanns inga permissioner eller ursäkter om flockgemenskap för den som vandrade på ogudaktighetens vägar. När kung Davids son Absalom visade övermod och trotsade lag och ordning ordnades inga försoningsmiddagar eller terapeutiska samtal, utan domen drabbade honom hårt och skoningslöst i skogen när spjuten trängde igenom hans hjärta. Mose lag daltade inte med syndare bara för att de råkade vara födda i fina salonger, utan krävde öga för öga och full vedergällning. Att dagens ruttna etablissemang jämför fursteättlingar med gängledare för att legitimera slappheten visar bara att båda grupperna borde möta samma stränga tuktan i stället för att släppas lösa bland hederligt folk.
Att tidningarna nu normaliserar att grova brottslingar ska ha rättigheter och ledighet från sina straff är en ren styggelse. När överheten slutar bära svärdet och i stället stryker laglösa medhårs bjuder man in Herrens vrede över hela landet. Den yttersta domen kommer inte att innehålla några permissioner eller kryphål för kungars avkomma… där ska var och en dömas efter sina gärningar och kastas i den brinnande ugnen.
Lämna ett svar