Välkommen till min lilla plats i den digitala ödemarken. Jag heter Mikael, och jag är en helt vanlig, utsliten svensk man som försöker överleva i ett land som har vänt ryggen åt både Gud och sunt förnuft…
Vi som fortfarande minns hur det var när Sverige hade en moralisk kompass kan i dag bara se på med en tung suck. Efter ett helt liv av slit sitter man här i Vaggeryd med en trasig kropp och en mager sjukpension, medan man tvingas se på när de sekulariserade sossarna strör våra surt förvärvade skattemedel över främmande element som vägrar anpassa sig till våra kristna traditioner… Samtidigt daltas det med allt och alla i dagens ”woke”-samhälle. Man rister på huvudet åt eländet…
Den här bloggen kom till för att någon måste våga säga SANNINGEN. Idag är det ju ingen som vågar stå upp för Ordet längre. Inte journalisterna på den vänstervridna snyftpressen, inte de ljugande kulturkoftorna i Stockholm, och tyvärr knappt ens våra egna församlingar, som har blivit urvattnade, fega och ljumma. Alla blundar de för tecknen i tiden. Men Guds vrede dröjer inte, och när Herren återvänder som domare kommer ingen att kunna säga att de inte var varnade. Uppenbarelseboken talar sitt tydliga språk för den som har ögon att se med… inte minst när vi ser hur mörkrets makter ständigt attackerar Guds eget utvalda folk i Israel.
Här i Småland – det sista lilla fästet för moral i detta fördärvade land – sitter jag och granskar nyheterna. Jag läser, jag skakar på huvudet, och jag skriver ner det som statstelevisionen och eliten försöker mörka.
Läs om du vill. Blunda om du föredrar det, som de flesta andra gör i dagens samhälle. Men jag tänker i alla fall stå kvar här på muren och vaka tills tiden är inne…