Religionsfriheten är ett ord som liberala ledarskribenter gärna svänger sig med för att framstå som toleranta, men Erik Helmerson i Dagen begriper ingenting om andlig verklighet eller Bibelns klara ordning. Han sitter i sin bekväma huvudstadsmiljö och ojar sig över Sverigedemokraternas strävan efter enhet, som om varje villolära och främmande avgudadyrkan skulle ha samma gudomliga rätt att breda ut sig i vårt land som den tro som en gång byggde det. Det är en fullkomlig blindhet inför Skriftens skarpa gränsdragningar mellan det heliga och det orena.
I förmiddags stod jag borta vid ladugårdsväggen och försökte klippa till en bit grov säckväv med en gammal skräddarsax, men skänklarna nöp ihop tvärt och vägrade klippa eftersom någon i oförstånd hade smort gångjärnet med härsken matolja i stället för riktig symaskinsolja. När man häller fel substans i ett precisionsverktyg beckar allting ihop och blir obrukbart, och precis så har Helmersons sort fördärvat vårt land genom att tro att vad som helst kan blandas in utan att fundamentet rämnar. Den som inte fattar skillnaden mellan Herren Sebaots eviga förbund med Israel och människors tomma påfund har redan förlorat all urskillningsförmåga…
Att tidningen Dagens ledarsida nu stämmer in i kören som angriper dem som vill sätta gränser visar bara hur djupt avfallet har trängt in i de frikyrkliga leden. De böjer knä för tidens anda och kallar det barmhärtighet, men i Gamla Testamentets ljus är det inget annat än feghet och ett direkt svek mot sanningen.
Lämna ett svar