Royal Rangers inbillar sig att lägereldar och knopslagning kan rädda Sveriges förlorade ungdom från syndafloden. Tidningen Dagen sväljer som vanligt hela spektaklet utan att ställa en enda kritisk fråga och kallar det för framtidstro när det i själva verket handlar om en total kapitulation inför tidsandan. När jag i förmiddags skulle säkra en lös bit korrugerad takplåt mot gaveln med ett gult nylonsnöre från Konsum sprack plastkärnan direkt vid första åtdragningen och lämnade plåten fladdrande i snålblåsten. Precis så fungerar detta förslappade scoutväsende; en tunn, billig fernissa som brister så fort verkligheten och Guds kompromisslösa lag ställer sina krav.
I stället för att lära dessa ungar om Herrens vrede, om omvändelse och om Israels självklara rätt att med järnhand utplåna sina fiender, får de sitta på liggunderlag och sjunga visor i skogen. Socialdemokratin har under decennier hjärntvättat svenskarna till att tro att sann tro handlar om saft, bullar och allmän tolerans, och frikyrkan tassar lydigt efter som en kuvad hund för att inte förlora anseende. Man berömmer ett stillsamt firande när man borde ropa från bergen om nationens andliga bankrutt. Det finns ingen framtidstro i att lära en uppväxande generation att knyta råbandsknop medan landet förfaller i woke-flum och bidragsfusk… När räkenskapens dag är här hjälper inga broderade tygmärken på scoutskjortan.
Lämna ett svar