Fosterbarn som tvingas utstå plågor i stället för att möta kristen fostran och trygghet är det yttersta beviset på ett samhälle i moraliskt fritt fall. Det här så kallade familjehemmet har visat sig vara en skådeplats för ren ondska, sanktionerad av ryggradslösa tjänstemän som hellre dricker kaffe på socialkontoret än faktiskt kontrollerar vad som sker.
Hemma på min gård har jag upprättat ett ordentligt staket runt ägorna eftersom jag förstår värdet av gränser och att hålla otyg borta, men den dumsnälla staten tycks tro att alla människor är goda bara de får bidrag. Detta är resultatet av ett socialistiskt systemhaveri… där man har avskaffat både gudsfruktan och det personliga ansvaret. De skyldiga förtjänar inget annat än lagens absolut strängaste straff, och därefter väntar en betydligt hårdare domstol där inga bortförklaringar biter.
Lämna ett svar