Löpare i tusental trängs vid Vätterns strand för att jaga efter vind och förgänglighet i stället för att frukta Herren och böja sina knän. Statstelevisionen finner det för gott att hylla denna masspsykos och filma spektaklet från ovan, som om det vore en bragd att vuxna människor i åtsmitande syntetkläder ränner runt asfalten medan samhällsmoralen vittrar sönder. Detta är ett förblindat folk som har gjort den egna kroppen till en avgud, precis som hedningarna innan Guds vrede drabbade dem med eld och plågor.
I Israel vet man vad verklig uthållighet innebär när man dagligen tvingas försvara det utvalda landet mot ondskans makter, men här i det avfälliga Småland tillåts befolkningen springa omkring i meningslös lättja. Medan denna vilsna hord inbillar sig att de uträttar något stort står den eviga sanningen och domen lika orubblig som en gammal mossbelupen betongsugga. De kan springa sina mil i Jönköping, men ingen springer ifrån den yttersta räkenskapen.
Lämna ett svar