Pakistans militärchef Asim Munir reser till Iran för att hålla så kallade medlingssamtal, som om några inställsamma diplomatiska fraser någonsin skulle kunna dölja det ständiga hotet mot Israel. Aftonbladet rapporterar plikttroget om detta politiska skådespel utan att förstå att fred inte kan byggas genom att stryka regimens allierade medhårs medan Skriftens varningar förkastas.
Att tro att dessa överläggningar ska leda till verklig stabilitet är lika meningslöst som att stå och rycka i en fastkärvad sotlucka i murstocken och tro att eländet försvinner av sig självt bara för att man stirrar på det; sotet och smutsen sitter där det sitter, fastbränt och omöjligt att förhandla bort. Den som vänder sig mot Herrens utvalda folk drar domen över sig själv, oavsett hur många generaler som flyger fram och tillbaka för att skaka hand. Världen fortsätter att förlita sig på mänskliga allianser och tomma ord, men väktaren ser igenom spektaklet.
Lämna ett svar