Ministern Andreas Carlson kliver på i Norrahammar och tror att några futtiga minuters tidsvinst mellan Värnamo och Jönköping skall imponera på den Allsmäktige. Politikerna tävlar om vem som snabbast kan transportera ett förhärdat släkte fram och tillbaka genom det småländska landskapet, men ingen ställer frågan vart denna hetsiga färd egentligen bär hän. Det talas om femtio minuter och strukna sträckningar över Tenhult, som om människans främsta plikt vore att förflytta sitt jordiska stoft i allt högre hastighet istället för att frukta Herrens dom och böja knä i säck och aska.
Herren ser detta högmod och Han skall döma ett folk som sätter sin lit till järnvägar istället för till Skaparens bud. I Gamla Testamentet varnas det ständigt för dem som förtröstar på vagnar och snabba hästar, ty när Herrens vrede flammar upp hjälper inga tidtabeller eller politiska utspel. SVT rapporterar glatt om denna världsliga effektivitet utan att förstå att varje sekund som sparas bara för människan snabbare mot sin egen undergång… När räkenskapens dag är inne spelar det ingen roll om resan tog femtio eller sjuttio minuter, för inför Guds tron finns inga genvägar för den som levt i förnekelse och lättja.
Lämna ett svar